Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`enbara sig verb uppenbarade uppenbarat upp·en·bar·ar●bli synlig Nollen kraftig gestalt uppenbarade sig i dörr­öppningen○spec. relig.en tid efter kors­fästelsen uppenbarade sig Jesus för lär­jungarna○äv. mer abstrakten svaghet i resonemanget uppenbarar sig lättuppenbara sig (för ngn)sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. opinbara sik Subst.:vbid1-377581uppenbarande; uppenbarelse